Pratar med Linnéa på msn just nu. Gud vad jag saknar tjejerna, det gör så ont. Idag hade jag verkligen behövt er här. Försöker se allt positivt, att vi snart ses. Men snart verkar aldrig komma. När blir det vår tur att bli lyckliga? När ska mother earth tillåta tre bästa vänner att bara vara med varandra? Det är allt jag begär, att få tid med mina bästa vänner. Fattar inte att vi klarar oss så här länge utan varandra egentligen. Jag håller på att spricka snart, känns som att den dagen då ni kommer till Göteborg aldrig kommer komma.

Jag har letat och letat som bara den efter denna låten för att bädda in från youtube, men den verkar bara finnas på Spotify. Helt underbar, älskar den. Den får mig nästan att gråta just nu.

Lyssna.

Och så blinkar det till
Och dom tänder alla ljus
Du var ensam när du kom
Och du är lika ensam nu
Och så släcker dom ner alla gator alla hus
Och när staden ligger tom inser du
Att det är så ditt liv ser ut
Och allting är som förut